1850-talet

Vill man få en bild av hur den kommunala verksamheten fungerade i Enköping under 1850-talet, är den femårsberättelse 1851 – 1855 som från staden sändes till länsstyrelsen, en ganska uttömmande källa. Nedan följer några utdrag från denna.

"Berättelse från Enköpings stad för åren 1851 – 1855

Staden Enköping eger tillsammans 1401 invånare, deraf 624 Mankön och 777 quinkön

Den allmänna bildningen hos stadens invånare sträcker sig , med få undantag, föga öfver ett enfaldigt och försvarligt religiösa begrepp. Folket äro i allmänhet rättsinniga och uppfyller villigt sina medborgerliga pligter. Förbrytelser af grof beskaffaenhet öro sällsynta.

Om folkskolan:

Staden har dels en Folkskola och dels en Pedagogi. Uti Folkskolan , vid hvilken är en lärare , meddelas undervisning i de kunskapsämnen Kungl. Stadgan angående Folkundervisningen i Riket den 18 Juni 1842 föreskriven , och var skolbarnens antal under sednaste Skol-terminen 77. Läraren gjuter i lön af Staden årligen 200 Rd Banco , en så kallad Stadsåker , bestående af omkring 2 tunland åker och 2 tunland äng samt till ved 25 Rd Banco jemte likaledes 25 Rd Banco till ved för eldning af skolrummet. Denna skola  äfvensom lärarens boställsrum är inrättad uti nedre våningen af Stadens Rådhus.."

Staden enda folkskollärare hette Carl Erik Eriksson. Det kan tyckas mycket med 77 elever på en lärare. Alla eleverna bevistade dock icke skolan samtidigt.

Som alla andra av stadens tjänstemän avlönades han dels med kontanta medel dels med avkastning från några åkerlappar. Han bodde i Rådhuset där även folkskolan var inrättad. Först i början på 1880-talet byggdes ett nytt skolhus vid Strömparterren.

Myntenheterna vid denna tid var Riksdaler Rd = 48 skilling S = 12 runstycken rstn. År 1855 var det sista året med dessa myntenheter. Detta år ändrades mynten till riksdaler och ören där det gick 100 ören på en riksdaler.

 Om pedagogien:

"Med Pedagogien , hvarvid likaledes är en lärare , som tillsättes af Uppsala Dom-Capitel , är det anmärkningsvärda förhållande , icke funnits eller nu finnes någon lärjunge , medan den nuvarande läraren Prästmannen A T Paban anses vara till lärarekallet olämplig och föräldrar som hafva barn, hvilka i Pedagogien skulle kunna gjuta undervisning, för läraren sakna det förtroendet samt i stället sända sina barn till Westerås eller Uppsala Skolan flera år förr än eljest skulle erfordras, derest läraren vid Pedagogien härstäders funnes duglig och lämplig. Denne lärare har , utom Boställesrum , som af Staden bestås , Boställe om ¼ dels mantal utaf Stadens jord samt njuter för öfrigt i lön hälften af räntan från hemmanet Hagby i Tillinge socken , hvilken hälft  för sista året utgjorde , efter Markegång 47 Rd 3 S: 9 rstn och i Djeknepenningar 11 Rd 23S: rstn allt i Banco , den andra hälften af berörde ränta ingår till Skol-kassan och användes till  böckers inköp samt Skolhusets underhåll. Lärarens enda kända sysselsättning är för närvarande , att han som eger ett mindre boktryckeri , utgifver och trycker en liten Tidning , kallad Enköpings Weckoblad."

Vid pedagogien som var en enklare form av läroverk undervisades främst eleverna i läsning , skrivning och räkning. Att pedagogien i Enköping under dessa år stod utan elever måste anses vara mycket anmärkningsvärt. Det faktum att föräldrar i staden hellre satte sina barn i skolor i Västerås eller Uppsala skvallrar om att det fria skolvalet inte är något nytt påfund. Man saknade förtroende för pedagogiens lärare August Theodor Paban. Han var välutbildad och skrev en hel del undervisningslitteratur bl.a i franska språket. Varför han ansågs olämplig framgår inte av källorna. 

"Sjukvården i staden bestrides af en Stadsläkare , hvilken utaf Staden aflönas.

Stadens Fattigvård ombesörjes i enlighet med föreskriften uti Kungl. Majts Nådiga Förordning angående Fattigvården i Riket af den 13 Juli 1853 samt särskildt för Staden uprättad , af Kungl. Majts Befallningshafvande i Länet fastställt reglemente , utaf en dertill vald Styrelse af 10 personer samt dessutom af Stadens Borgmästare jemte Pastor och Stadsläkaren , hvilka uti Styrelsen äro ständiga ledamöter . Underhållet till de fattiga bestrides af Fattig kassans inkomster bestående uti  arrende af den tillhörig jord , räntan å till kassan skänkta medel , insamlingar vid begrafningar , bröllop och barndop m.m. jemte saköresmedel och dels af å Stadens innvånare årligen utdebiterade bidrag , som för 1855 utgjorde 1000 Rd Banco ; och utgick kostnaden för fattigvården sagda år till 1337 Rd: 2 S : 6 rstn Banco."

Med saköresmedel menas böter utdömda av rådhusrätten under året. Böterna fördelades under denna tid mellan kronan , staden , åklagaren och de fattiga. År 1855 utdömdes sammanlagt 428 riksdaler 14 skilling och 4 runstycken i böter vid rådhusrätten. Av detta gick 34 riksdaler 22 skilling och 4 runstycken till fattigkassan.

"Stadens näringsfång utgöres till någon del af handel och handtverkare, men förnämligast  af odling utaf spannmål , jordfrukter och andra köksväxter å den till Staden hörande jord , hvilken består dels af donerad jord , som , utom hvad deraf till Stadens tjänstemäns aflöning finnes anslaget , till en del är emellan Borgerskapet till innehafvande för lifstid eller så länge de med jorden förenade skyldigheter , och till en del är upplåten med ständig besittningsrätt samt dels af sjelfägande jord eller sådan som med verkligt egande rätt innefattas.Handel bedrifves af 8 handlare med 10 Handelsbetjenter. Fabriksrörelse idkas af 3 ne färgare , som tillika äro borgare ; och Handtverksrörelse utöfvas af en Bagare , 1 Bokbindare , 1 Bryggare , 4 Garfvare 1 Glasmästare , 2 Guldsmeder , 1 Gördelmakare , 1 Hattmakare 1 Hofslagare , 1 Kakelugnsmakare , 4 Kopparslagare, 2 Klensmeder , 1 Murare , 3 Målare , 3 Sadelmakare , 5 Snickare , 9 Skomakare , 8 Skräddare , 1 Sockerbagare , 2 Svarfvare , 1 Tunnbindare och en Wagnmakare med tillsammans 23 Gesäller och 19 lärlingar ; derförutan handtverk idkas såsom försörjningsmedel  af 2 Glasmästare , 1 Kakelugnsmakare , 2 Murare , 1 Målare , 5 Skomakare , 6 Skräddare , 1 Smed  och 2 Krukmakare arbetare. Källare , Traktör, Sveitzeri och krognäring utöfvas å en källare , Stadens Gästgifvaregård , 4 Traktörsställen  1 Sveitzeri  och en krog; i öfvrigt finnes i Staden ett apotek hvilket skötes af en apotekare med en Provisor och 2ne Disciplar eller lärlingar. Å Stadens egor finnes ett Tegelbruk, hvarvid tillverkas både tak-och murtegel samt en ång-Mjölqvarn med bränneri"

Att Enköping under denna tid var en relativt liten stad där odling av trädgårdsväxter och spannmål utgjorde en betydande del av dess näringsfång ser man här.  Några industrier fanns inte. Antalet handlare och hantverkare var naturligtvis inte konstant under dessa fem år. Det uppräknade antalet härrör säkert från ett enskillt år under perioden.

Tillförseln till Staden af landtmannaprodukter utgöres förnämligast af skogseffekter , såsom ved , kol , bräder , timmer , gärdsel och stör äfvensom af kött , fläsk , fisk, smör ägg och något mjöl. De handlande härstädes hämta sina varor till någon del från Götheborg , Norrköping och Nyköping , men hufvudsakligast från Stockholm, med hvilken sistnämnda Stad är sjökommunikation genom Enköpings å , och de varor hvilka från Götheborg , Norrköping och Nyköping hit afgå färdas vanligen först sjöledes till Stockholm och derifrån likaledes sjöledes hit till Staden.

Den till Staden hörande åkerjord , som mäst består af lera och sandmylla , är väl icke af särdeles bördig beskaffenhet , men genom god häfd. Och erfordelig tillgång på gödningsämnen lemnar den dock i vanliga år  mera afkastning än sådan jord i allmänhet å landsorten häromkring ; den så kallade planteringsjorden är i synnerhet väl häfdad och gödslad och begagnas den uteslutande till odling af pepparrot jämte andra rotfrukter och köksväxter , hvaraf betydliga partier från Staden årligen afyttras förnämligast till Stockholm samt äfven till Uppsala , Westerås , Sala och andra ställen. I avseende till den betydliga åker och äng som tillhörer Staden framodlas här spannmål icke allenast tillräckligt för Stadens egna invånare, utan äfven något till afsalu; på sednaste åren har dock betydliga partier spannmål härstädes uppköpts dels för ångbränneriet och dels af åtskilliga bland Stadens Handlande, hvilka sedan afyttrat den åt andra orter , särdeles till Stockholm. Tillgång på arbetare , som förut funnits för behofvet fullt tillräckligt , har under sednare åren deremot varit knapp och betalas nu vanligen för ett mansdagsverke 40 S  och för ett quinnodagsverke 20 S allt Banco.

Före järnvägens tillkomst år 1876 utgjorde sjövägen Enköpings viktigaste kommunikationsled för in- och utförsel av varor  såsom den gjort sedan staden uppstod. Att odlingen av trädgårds- och köksväxter var viktig framgår här. Pepperroten nämns även om dess storhetstid skulle komma några decennier senare. Man kan också notera att ett mansdagsverke värderades dubbelt mot ett kvinnodito.

Stadskassainkomsterna bestå uti tomtören , afradspenningar af jord , brandkassemedel , sotareafgift , Gärdesvaktare och barnmorske löner , Mätarepenningar , saköresmedel, afgift utaf auktionsverket , arrende och hyresmedel , platspenningar och hyran för Salustånd dem staden nu ensam håller vid Marknaderna härstädes jemte tillfällige mindre afgifter utgörande tillsammans enligt sednaste afslutade räkenskaper 3465 Rd,;42 S Banco , samt dessutom nu mera, enligt Kungl. Förordning den 18 Januari 1855, 4/5 delar utaf afgifterna för minuthandel med och utskänkning af brännvin i Staden, hvilka afgiftesandelar för försäljningsåret till den 1:a instundande Oktober , utgjorde 1862 Rd;44S 9 rst Banco.För fartyg och båtar, som passera Enköpings å samt varor de medföra erlägges afgift enligt af Kungl. Majt: i nåder fastställd Taxa och desse afgifter , som för 1855 utgjorde 746 Rd:44S Banco , ingå till en särskild kassa , kallad Hamn-och Grundkassan , den der , enligt Kungl. Nådiga föreskrift , uteslutande skall användas till segelledens , kanalens och hamnbyggnads vidmagthållande.

Under de år denna berättelse omfattar hafva åtskilliga arbeten , till Stadens förbättrande , blifvit ujytförda , hvaribland Magistraten vill nämna ombyggnad af den så kallade Munksundskällan och dennas förseende med en prydligare öfverbyggnad jemte pumpen till vattnets upfordring, igenfyllning af wid sagde källa förut varande träsk eller vattenpöl samt vattnets ledande från källan nu mera genom en kanal eller rännil , upförande af en stenmur utefter ån inom staden med gjutet järnstaket ofvan på densamma.