Blogg

Var det bättre förr?

13 maj 2025

Ja, enligt en viss president var i alla fall USA bättre, eftersom han vill göra det ”great” igen. När var då USA som bäst? Det har inte nyss nämnde president sagt något om. Efter andra världskriget? Segrare i världskriget både mot Hitler och japanerna. Amerikans kultur flödade över världen och USA blev den mäktigaste stormakten. Var det då USA var som bäst, enligt presidenten? Eller kanske 50- och 60-talen? Jag antar att svaret man får beror på vem man frågar. Men decennierna efter världskriget var definitivt inte de bästa åren för afroamerikanerna eller ursprungsbefolkningen. Men vad bryr sig en president om det?

Så slutsatsen herr Trump måste bli att en del saker var bättre förr, andra sämre. Det är en gammal sanning, som några individer dessvärre har glömt.

Våffeldagen

6 apr. 2025

Våffeldagen – den 25 mars – kom och gick detta år utan att undertecknad uppmärksammade densamma. Nåja, vi lever ju än så länge i ett fritt land och våfflor kan man tillaga och intaga vilken dag på året man så önskar. Egentligen heter dagen Maria bebådelsedag eftersom det enligt kristen tro var den dagen då ärkeängeln Gabriel kom på besök hos Maria och avslöjade att hon var gravid och skulle föda en son. I vår avkristnade kultur är detta emellertid inget vi firar. Med all rätt. Helgon och ärkeänglar tillhör den katolska tron och den gjorde vi oss av med i vårt land på 1500-talet. Våfflor, däremot, uppmärksammar vi gärna. Varför detta kan man undra. Jo, det lär ligga så till att denna dag även gått under namnet Vårfrudagen, vilket ju syftar på Maria – vår fru. Vårfrudagen har blivit våffeldagen genom språklig förslappning. Talar man för fort och otydligt kan det bli så.
En liknande resa har namnet på produkten hjorthornssalt gjort. Hjorthornssalt används till bakning och består av div ammoniumsalter och framställdes förr ur horn från hjortdjur. Hjorthornssalt har med tiden blivit hjortronsalt, vilket ju är lite korkat då saltet inte har något med hjortron att göra. Som sagt, språklig förslappning

Fossilfritt

19 mars 2025

Nu är det dags igen. Lite undringar över hur språket förändras. Vi hör och läser nästan dagligen om det fossilfria Sverige. Ett mål alla skall jobba mot. Det kommer aldrig att ske, vill jag påstå. Fossilfritt blir det aldrig. Ett fossil är, enligt SAOL, ”spår i berg eller jordart av organismer från äldre period.” Kan också betyda gammal person enligt samma SAOL. Fossiler kan hittas i sedimentära bergarter som ex kalksten eller skiffer. I vårt land har vi gott om fossil i berggrunden på Öland och Gotland, i Skåne, en del i Västergötland mm. Dessa fossiler kommer att ligga i berget för evigt. I denna bemärkelse kommer Sverige alltså aldrig att bli fossilfritt! Jo, jag vet att man inte menar fritt från fossil när man i dag pratar om ”fossilfritt”. Förr talade man om fossilfritt bränsle, vilket ju bättre förmedlar vad det handlar om. Att det i stället blivit bara ”fossilfritt” beror säkert på nån typ av språklig förslappning, ungefär som uttrycket ”Ingen ko på isen.” Det betyder, som alla vet att det inte är någon fara. Men uttrycket blir obegripligt efter som, man pga samma språkliga förslappning som ovan, kapat halva uttrycket.”Det är ingen ko på isen så länge rumpan är på land,” skall det vara. Uttrycket lär komma från äldre tid då man ledde kossor ned till sjön för att dricka. Om det var på våren och lite is kvar såg man till att korna stod med bakbenen på land ifall isen skulle brista.Den andra betydelsen enligt SAOL om gamla personer tänker jag inte kommentera eftersom jag kan betraktas såsom jävig.

Masskrock och sms-lån

18 feb. 2025

De senaste dagarna har det talats mycket om de masskrockar som hände på både E-18 och E-4, dels utan för Uppsala, dels utanför Enköping. Många har uttalat sig om orsakerna till detta missöde. Hastigt väderomslag, dimma, halka och snöväder har då framhållits. Inget av detta kan orsaka en masskrock. Sådana, samt alla andra tillbud i trafiken orsakas av BILFÖRARE. Man kör för fort och håller för kort avstånd till andra. När undertecknad tog körkort fick man lära sig att anpassa sitt bilkörande till rådande omständigheter. Detta var visserligen för många år sedan då allt på TV var svartvitt, men den regeln borde väl gälla även i dag.
När semestertiden nalkas brukar det dyka upp braskande notiser i div. tidningar om Sveriges farligaste vägar. Vägar består till större delen av sten, makadam, sant och asfalt. Vägar kan inte vara farliga. Det är i så fall vissa bilförare som är farliga. 
Allt detta verkar vara  en del i en allmän uppfattning att allt är någon annans fel. I nyheterna nyligen pratades det också om att svenskarnas skulder har ökat och att orsaken skulle vara de lättillgängliga sms-lånen. Nej det hela är mycket enkelt. Orsaken är att vissa somliga inte har fattat att lån måste betalas tillbaka. Kan man inte räkna plus och minus borde man omyndigförklaras vad gäller hanhavandet av pengar.

Själv eller ensam

26 nov. 2024

Vårt svenska språk förändras ständigt. Nya ord och uttryck kommer och gamla fasas ut. Nu finns som tur är ingen myndighet som bestämmer vilka ord vi skall använda och vilka vi inte skall använda. Många nya ord och uttryck lånar vi från engelskan, antingen som helt engelska ord eller som omarbetade till svenska. Ett vanligt exempel på det senare är uttrycket ”ha en bra dag”, som kommer direkt från det engelska ”have a nice day”. Själv använder jag inte detta uttryck. Antagligen för att jag tillhör fel generation, men kanske också för att, i mitt tycke, det på engelska låter som en tillönskan, men på svenska mer som en uppmaning. Har däremot inget emot att andra använder det. Vad jag däremot inte riktigt kan förlika mig med är när någon menar något men använder ett ord som betyder något helt annat. En sådan väldigt vanlig sammanblandning är orden ”själv” och ”ensam”. ”Själv” betyder att man gör något utan hjälp. Exempelvis ett barn som stolt meddelar att ” jag kan klä på mig själv”. Ensam däremot betyder att ingen annan person finns i närheten. När en vuxen människa säger att han inte brukar sitt själv i bilen, men att i går gjorde han det, kan jag inte låta bli att för mitt inre se hur han vanligtvis inte lyckas sitta på bilsätet utan hjälp. Om det vore så skulle flera lektioner i körkortsutbildningen gå åt till att lära eleven att sitta på sätet utan att trilla av, vilket ju skulle göra kostnaden för ett körkort ännu dyrare än vad den är i dag.

När man skjuter hästar så ...

26 okt. 2024

Ja, så hette en amerikansk film från 1969. Den handlar inte alls om hästar eller skyttar utom om en maratondanstävling under depressionen på 1930-talet. Om själva handlingen kommer jag inte ihåg så mycket, men jag minns att Jane Fonda var med, om hon är bekant. Nu har det emellertid hänt på riktigt. Det där med att skjuta hästar alltså. Dock ingen danstävling denna gång.Nej, en vildsvinsjägare har råkat skjuta två ponnyhästar då de gick betande i sin hage.Skillnaden mellan vildsvin och hästar? Ja.. var skall man börja?
Jag vill minnas att även kossor råkat ut för närsynta jägare. En koskjutande jägare lär efteråt  ha förklarat att han inte såg om det var en älg eller ett nötkreatur, men slängde iväg ett skott för säkerhets skull. Bland oss vanliga medborgare (ickejagare) är frågan måhända av akademisk karaktär. Om man ute i naturen råkar se ett djur som vildsvin kan det vara roligt att berätta det för familjen. Att det inte var en häst man sett finns förmodligen ingen anledning att förtydliga om ingen ställer en direkt fråga om det.
Att en jägare inte kan se skillnad på ett vildsvin och en häst stärker mig till det yttersta angående skogsvandringar under jakttider. Vad vet jag. Kanske liknar man ett vildsvin på långt håll.

Om hängivenhet

4 okt. 2024

Det lär ha funnits en engelsman som under större delen av sitt vuxna liv på 1800-talet försökte bevisa att Illiaden och Odysséen inte var skrivna av Homeros, utan av en annan grek med samma namn. Det kan man kalla hängivenhet. Till saken hör att man egentligen inte vet om Homeros ens har funnits, än mindre skrivet de båda diktverken. Av detta kan man förstå att den engelske forskaren inte lyckades i sina försök. Varför ta upp detta, frågar någon. Jo, undertecknad har under många år sysslat med släktforskning och därvid vid många tillfällen stångat pannan blodig i försöken att hitta ännu en förfader eller moder, men givit upp. Kanske skulle man ha blivit utrustad med samma envishet som ovan nämnde engelsman. Släktforskning i dag går enklare och snabbare i dag då mycket finns på nätet, men oaktat detta är det de skrivna källorna i arkiven (oftast kyrkböcker) som sätter gränsen för vad vi kan hitta. Till slut tar det stopp hur envis man än är. Under stundom skulle man vilja ta somliga av förfäderna i kragen som med sina tilltag försvårat forskandet i släkten. Sålunda ville man gärna tala med den soldat som rymmer från sin tjänst och sin familj år 1843 för att inte kunna återfinnas någonstans, eller den anmoder som flyttat in i en socken och för prästen därstädes uppgivit sin födelseplats fel och därmed satt stopp för sökandet av hennes föräldrar.

Blixt och dunder

3 sep. 2024

Till sommar och höst hör som bekant åskväder, detta skrämmande fenomen som gav våra förfäder föreställningen om hur Tor slog jättarna i huvudet med sin hammare. Få tror väl på detta i dag, men den förklaringen var ändå lätt för dåtiden människor att ta till sig. Blixtarna och dundret måste ändå ha känts mindre skrämmande än dagens förklaring. Tor var ju snäll och jagade de onda jättarna på flykten. Att blixten även på den tiden måste ha slagit ned och kanske t.o.m skadat människor kunde lätt förklaras med att det knappast var Tors fel att folk inte aktade sig och höll sig undan.

Dagens mer vetenskapliga förklaring med elektriska urladdningar kan tyckas mer skrämmande än Tors hammare. Vetskapen om att åskväder kan vara farliga sitter djupt inom oss och minsta barn har någorlunda koll på hur man kan skydda sig. Att sätta sig i bilen är det bästa sättet om bilen är tillverkad av järn. Att strömmen från blixten inte tar sig in i bilen förklaras vetenskaplig som säger med hjälp av Faradays bur som säger att strömmen går på utsidan av en metallåda – aldrig in i den. Att bilen är säker har alltså inget med gummihjulen att göra. I dag finns en del kompositmaterial i bilar, så hur säker nya bilar är vet jag inte.
Man skall inte befinna sig ute på en öppen yta, typ golfbana, och om man gör det bör man ha en kompis med sig som är längre.
Som barn fick jag ofta höra de vuxna säga om åskan: "Hon rör sig ned mot sjön." Det tror jag inte ett ögonblick på i dag. Det var säkert bara ett sätt att lugna oss barn. Vi bodde nämligen mer än en mil från närmsta sjö.
Själv hade jag en bergsäker plats om åskan kom allt för nära. Jag skulle göma mig i soptunnan. Den tidens soptunnor var nämligen gjorda av järn. Tror dock inte att jag någonsin provade detta.

Cliffhanger

19 juli 2024

Efter att ha tittat på del ett av en engelsk serie på TV inser jag hur lite som ändrats sedan den tid då TV var något nytt och, visserligen svart, vitt och grått, men ändå spännande. Redan då visste man hur man skulle behålla intresset bland tittarna. Varje avsnitt slutade med en dramatisk scen i vilken naturligtvis seriens huvudperson fanns med. Man klippte av mitt i en scen.

Hur skulle det gå?Ja, på den tiden fick man snällt vänta på nästa avsnitt en vecka senare. Redan då benämndes detta förfaringssätt ”Cliffhanger”. På arbetsplatser och i skolan pratade man om detta. Alla hade ju sett samma program. Det fanns nämligen bara en kanal. Begreppet ”cliffhanger” finns säkert kvar, men frågan är om det i dag har någon betydelse. Visst brukar ett avsnitt i en dramaserie ofta avslutas med det vi förr kallade ”cliffhanger”, men nu behöver vi inte vänta så länge. Det går bra att direkt titta på nästa avsnitt på någon play-kanal.Allt ska gå så fort i dag. Ingen tid för eftertanke och fundering. Jag tror att vi som såg på TV på den ”svart-vita” tiden lärde känna huvudpersonerna bättre. Vi hade en hel vecka på oss att fantisera om fortsättningen. Hur klarar huvudpersonen det här? Vad borde han eller hon göra? Hur tänker han eller hon? Vilka alternativ finns?När så nästa avsnitt kom efter en vecka var spänningen stor. Blev det som man trott, eller blev man överraskad?I dag behövs inget av detta. Allt är redan serverat och klart. Tryck på ”play” så slipper du fundera. Ok, visst finns det någon fördel med detta ”playande”. Om man missat ett avsnitt kan man ju lätt uppdatera sig. Förr gick inte det och man fick man vänta till dess serien eventuellt gick i repris några år senare.

Efterföljansvärt

13 juni 2024

Vart tog insekterna vägen?

22 maj 2024

Ni som har uppnått samma aktningsvärda ålder som undertecknad och tog körkort redan på 1960-talet minns kanske dåtiden somrar och då med avseende på bilkörning. Då och då var man tvungen att rensa bort insekter från bilfronten och strålkastarna. Luften på den tiden var tillhåll för allehanda flygande småkryp och många av dem mötte döden mot fronten på en framrusande bil. På parkeringsplatser kunde man se kajor och andra fåglar plocka i sig av godsakerna från därstädes stående fordon.
Något sådant ser man icke i dag. Har insekterna blivit skickligare på att undvika kollisioner med bilar månne? Nej knappast. Svaret är snarare att det inte finns många insekter i luften i dag. Skönt kan man tycka, om man vill behålla bilen ren eller undvika att få i sig en massa smått i munnen i motionsslingan. Dessvärre är denna brist ett tecken på den negativa miljöpåverkan vi människor måste ses som skyldiga till. Utan insekter får småfåglar ont om mat och vad värre är; om pollinerande insekter försvinner står vi där utan äpplen, jordgubbar och många andra frukter och bär. Klimatförändringen har även gjort att många växter blommar tidigare än förr. Om bin, humlor och andra pollinerande insekter inte hänger med i denna utveckling och producerar ny avkomma tidigare (endast drottningen övervintrar hos humlor och bin) än tidigare, blir det heller ingen pollinering.
Man kan inte annat än vara försiktigt pessimistisk.

Gamla fiender - nya vänner

12 mars 2024

Så är vi då till slut medlemmar i försvarsorganisationen NATO. Allierade med 31 andra länder. Däribland Danmark och Polen. Vad skulle Kar XII ha sagt om det, eller hans far Karl XI, eller hans farfar Karl X? Kungar som dragit i fält för att bekriga just dessa länder. Danmark och Polen – två av våra värsta fiender genom historien. Ny finns bara Ryssland kvar på fiendesidan. De tre Karlarna måste dra en suck av lättnad i sin himmel, eller var de nu befinner sig. Skulle Ryssland också söka sig till NATO och bli vår allierad vore måttet rågat. De skulle vända sig i sin grav om de levat nu. Som tröst i eländet kan man väl konstatera att ett NATO med Ryssland som medlem lär dröja om det någonsin kommer att hända. Så mycken tid de tre kungarna lagt ned på krig mot dessa fiender. Så många män som offrats på slagfält och fältsjukan! Till vilken nytta?! Så mycket lidande! Bara bortkastat! Kan man verkligen lita på Polen och Danmark. Inte en sekund om man frågar Karlarna X, XI och XII. Nej, ur led är tiden, tänker de säkert. Var skall vi nu härja och bränna när fienderna blivit våra vänner? OK, fred med dem har vi haft länge och det kan man väl ta. Man kan ju inte kriga hela tiden. Men allierade!

På tal om idiom

25 feb. 2024

”Mota Olle i grind” är ett idiom dvs ett uttryck som betyder något annat än vad orden säger. Motat Olle i grind har vi säkert alla gjort många gånger. Vi har vidtagit åtgärder för att förhindra en motgång som vi anar är på väg. Det kan vara något så enkelt som att sanda utfarten vintertid. Gör vi inte det kommer vi troligen att halka på ändan. I det stora kan man  väl hävda att Sveriges NATO-inträde (om det nu blir av) är ett sätt att mota Olle i grind dvs försäkra oss om ryssen inte vågar anfalla om han skulle få det för sig.
Nu har ju Olle inget med Ryssland eller Putin att göra. Nej, talesättet lär vara gammalt och Olle skall vara ett gammalt namn för tjur. Det är alltså tjuren vi skall mota åt rätt håll. Helst genom grinden så att han inte kan ställa till med elände.
Ett annat uttryck som tycks obegripligt är ”att göra någon en björntjänst”. Det betyder, som alla vet, att man vill väl men att man ändå lyckas ställa till det för någon.
Uttrycket lär komma från en gammal fabel som handlar om en man som ägde en tam björn. En envis fluga råkade en dag hamna i mannens ansikte. Björnen upptäckte detta och ville göra sin husbonde en tjänst genom att med sin ram slå bort flugan. Sagt och gjort. Han slog till. Flugan försvann, men för husbonden gick det inget vidare.

Mer om tiden som bara går och går

11 jan. 2024

Vad som än händer i världen rullar tiden på. Inget är säkrare än det. Inget kan påverka tidens gång för oss som bor på denna planet. Ute i världsrymden gäller annat. Man vet att gravitation kan påverka tiden, men låt oss återvända till jorden. Årets och månadernas längd har vi fått av jordens resa runt solen respektive månens runt jorden. Dygnet har naturen också givit oss gratis med jordens rotation runt sin egen axel. Men veckan då? Varför 7 dagar? Även detta lär härstamma från astronomins värld. Eftersom man under antiken inte kände till vad vi vet i dag om stjärnor och planeter hänsköt man förklaringen till gudarnas värld. Babylonierna upptäckte att vissa stjärnor rör sig över himlavalvet till skillnad mot andra som kallas fixstjärnor. De rörliga stjärnorna vet vi i dag är planeterna i vårt solsystem. Under babyloniernas tid kände man till 7 himlakroppar – solen, månen samt 5 planeter (Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. De tilldelades gudar och fick namn efter dessa. Detta lär vara upphovet till 7-dagarsveckan. Än i dag har vi namn på gudar på vissa veckodagar, men dock våra egna nordiska. Hade man känt till ett annat antal himlakroppar hade vi förmodligen också haft annorlunda veckor i dag.
Nämnas bör väl också att man försökt ändra detta, bl.a under franska revolutionen då man ville införa tio månader på ett år, tio dagar per vecka samt tio timmar per dygn. Allt enligt det nya heliga decimalsystemet. Där gick man emellertid bet. Almanackor och klockor var allt för viktiga för att folket skulle låta någon röra dem.

Julkortsvinter

26 dec. 2023

Vintern ligger vit och inbjudande. Sällan har barnens jullov varit så snörikt. När man ser de vita vidderna är det inte utan att det känns som att man vill sätta på sig skidorna och ge sig ut … Oj, nu gick det över. Har förresten inga skidor längre. Jag gjorde av med all min tilldelade skidtid under lumpen vintern 1969 – 70, som var snörik. Skidåkning varje dag. Grova träplankor utan valla. Har alltså ingen skidtid kvar.

Förr såg man skidspår kors och tvärs på gärden och åkrar efter vintermotionärer. Nu finns inget sånt. Moderna skidor är helt och hållet gjorda för att åka i färdigpreparerade spår. De är för smala för att ge sig ut på i naturen. Nåja, är man intresserad av skidåkning kan man ju alltid titta på TV. Där åker man både med och utan gevär.Nej, någon glädje känner man väl inte över snön annat än att det blir lite ljusare. Snö innebär dessvärre skottning. Nåväl, att sitta och klaga hjälper föga. Slår vad om att när termometern i sommar visar +30 grader sitter man och längtar efter vintern.