Enköping
Blogg
Gamla fiender - nya vänner
12 Mar 2024
Så är vi då till slut medlemmar i försvarsorganisationen NATO. Allierade med 31 andra länder. Däribland Danmark och Polen. Vad skulle Kar XII ha sagt om det, eller hans far Karl XI, eller hans farfar Karl X? Kungar som dragit i fält för att bekriga just dessa länder. Danmark och Polen – två av våra värsta fiender genom historien. Ny finns bara Ryssland kvar på fiendesidan. De tre Karlarna måste dra en suck av lättnad i sin himmel, eller var de nu befinner sig. Skulle Ryssland också söka sig till NATO och bli vår allierad vore måttet rågat. De skulle vända sig i sin grav om de levat nu. Som tröst i eländet kan man väl konstatera att ett NATO med Ryssland som medlem lär dröja om det någonsin kommer att hända. Så mycken tid de tre kungarna lagt ned på krig mot dessa fiender. Så många män som offrats på slagfält och fältsjukan! Till vilken nytta?! Så mycket lidande! Bara bortkastat! Kan man verkligen lita på Polen och Danmark. Inte en sekund om man frågar Karlarna X, XI och XII. Nej, ur led är tiden, tänker de säkert. Var skall vi nu härja och bränna när fienderna blivit våra vänner? OK, fred med dem har vi haft länge och det kan man väl ta. Man kan ju inte kriga hela tiden. Men allierade!
På tal om idiom
25 Feb 2024
”Mota Olle i grind” är ett idiom dvs ett uttryck som betyder något annat än vad orden säger. Motat Olle i grind har vi säkert alla gjort många gånger. Vi har vidtagit åtgärder för att förhindra en motgång som vi anar är på väg. Det kan vara något så enkelt som att sanda utfarten vintertid. Gör vi inte det kommer vi troligen att halka på ändan. I det stora kan man väl hävda att Sveriges NATO-inträde (om det nu blir av) är ett sätt att mota Olle i grind dvs försäkra oss om ryssen inte vågar anfalla om han skulle få det för sig.
Nu har ju Olle inget med Ryssland eller Putin att göra. Nej, talesättet lär vara gammalt och Olle skall vara ett gammalt namn för tjur. Det är alltså tjuren vi skall mota åt rätt håll. Helst genom grinden så att han inte kan ställa till med elände.
Ett annat uttryck som tycks obegripligt är ”att göra någon en björntjänst”. Det betyder, som alla vet, att man vill väl men att man ändå lyckas ställa till det för någon.
Uttrycket lär komma från en gammal fabel som handlar om en man som ägde en tam björn. En envis fluga råkade en dag hamna i mannens ansikte. Björnen upptäckte detta och ville göra sin husbonde en tjänst genom att med sin ram slå bort flugan. Sagt och gjort. Han slog till. Flugan försvann, men för husbonden gick det inget vidare.
Mer om tiden som bara går och går
11 Jan 2024
Vad som än händer i världen rullar tiden på. Inget är säkrare än det. Inget kan påverka tidens gång för oss som bor på denna planet. Ute i världsrymden gäller annat. Man vet att gravitation kan påverka tiden, men låt oss återvända till jorden. Årets och månadernas längd har vi fått av jordens resa runt solen respektive månens runt jorden. Dygnet har naturen också givit oss gratis med jordens rotation runt sin egen axel. Men veckan då? Varför 7 dagar? Även detta lär härstamma från astronomins värld. Eftersom man under antiken inte kände till vad vi vet i dag om stjärnor och planeter hänsköt man förklaringen till gudarnas värld. Babylonierna upptäckte att vissa stjärnor rör sig över himlavalvet till skillnad mot andra som kallas fixstjärnor. De rörliga stjärnorna vet vi i dag är planeterna i vårt solsystem. Under babyloniernas tid kände man till 7 himlakroppar – solen, månen samt 5 planeter (Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. De tilldelades gudar och fick namn efter dessa. Detta lär vara upphovet till 7-dagarsveckan. Än i dag har vi namn på gudar på vissa veckodagar, men dock våra egna nordiska. Hade man känt till ett annat antal himlakroppar hade vi förmodligen också haft annorlunda veckor i dag.
Nämnas bör väl också att man försökt ändra detta, bl.a under franska revolutionen då man ville införa tio månader på ett år, tio dagar per vecka samt tio timmar per dygn. Allt enligt det nya heliga decimalsystemet. Där gick man emellertid bet. Almanackor och klockor var allt för viktiga för att folket skulle låta någon röra dem.
Julkortsvinter
26 Dec 2023
Vintern ligger vit och inbjudande. Sällan har barnens jullov varit så snörikt. När man ser de vita vidderna är det inte utan att det känns som att man vill sätta på sig skidorna och ge sig ut … Oj, nu gick det över. Har förresten inga skidor längre. Jag gjorde av med all min tilldelade skidtid under lumpen vintern 1969 – 70, som var snörik. Skidåkning varje dag. Grova träplankor utan valla. Har alltså ingen skidtid kvar.
Förr såg man skidspår kors och tvärs på gärden och åkrar efter vintermotionärer. Nu finns inget sånt. Moderna skidor är helt och hållet gjorda för att åka i färdigpreparerade spår. De är för smala för att ge sig ut på i naturen. Nåja, är man intresserad av skidåkning kan man ju alltid titta på TV. Där åker man både med och utan gevär.Nej, någon glädje känner man väl inte över snön annat än att det blir lite ljusare. Snö innebär dessvärre skottning. Nåväl, att sitta och klaga hjälper föga. Slår vad om att när termometern i sommar visar +30 grader sitter man och längtar efter vintern.
Om tomten
10 Dec 2023
Nu när julen närmar sig kan det hända att tomten dyker upp i huvudet. Går vi tillbaka ett sekel skulle ingen i vårt land komma på idén att klä ut sig till jultomte. Den tomte vi känner i dag fanns inte. Han kom med Coca-colareklam på 1930-talet med sitt vita skägg och röda dräkt, men utan Coca-cola-flaska. Han fick ta över julklappsutdelandet från vår svenska gårdstomte som säkert blev glad över att slippa detta uppdrag. Han hade annat att göra, kanske mest se till att djuren i ladugården och stallet hade det bra. Om inte djuren trivdes kunde han bli ilsken och tvär och straffa människorna på gården. Allt detta gjorde han i skymundan. Han ville för allt i världen inte synas. Dock blev han framtvingad och förevigad på diverse målningar och julkort fr.a av Jenny Nyström. Nej, någon social samvaro med folket på gården var inget han önskade. Han var lika osynlig som påskharen men den var importerad från Tyskland. Gårdstomten är och har alltid varit ursvensk. Han hade inte alls något att göra med julen egentligen, men han tar gärna emot en tallrik gröt på julnatten. I dag handlar det om risgrynsgröt, men känner jag honom rätt skulle han säkert föredra korngrynsgröten som användes förr och då kokad i mjölk. Den kallades vitgröt.
Om någon i dag till äventyrs skulle sätta ut gröt på julaftonskvällen och den blir uppäten är det snarare gårdstomten som varit framme än jultomten. Jultomten har inte tid att käka gröt. Han måste ila vidare för att dela ut fler julklappar. Om han nu finns vill säga. Enligt ett barnbarn går det nämligen rykten på hennes förskola bland barnen om att jultomten egentligen inte finns. Möjligt att det är så, och frågan är om gårdstomten också är påhittad. Jag menar; var skall han bo? Gårdarna förr hade flera uthus. Där fanns stall och ladugård mm. Var hittar man honom i dag? Cykelförrådet? Tvättstugan? Garaget?
Intet nytt under solen
23 Nov 2023
Ett exempel på hur man såg på brott och straff i gångna tider: I Domböckerna från Enköpings rådhusrätt kan man läsa för år 1699 som visar vad som gällde under denna tid.
En ung gosse 12 – 13 år gammal hade stulit lite pengar av en av stadens borgare. Han åkte fast och erkände till slut varpå följde rättegång. I vanliga fall bestod straffet i sådana fall av böter, ej sällan det stulnas dubbla eller tredubbla värde. I de fall där den dömde saknade tillgångar – vilket var vanligt, omvandlades straffet till att ”plikta med kroppen” som det hette. Detta betydde att den dömde pryglades offentligt med olika många par spö beroende på brottets art. Nåväl, den unge gossen detta handlar om kunde naturligtvis inte betala några böter. Han bands fast vid rådhusdörren (Enköpings rådhus låg vid denna tid vid torget) och pryglades där med allmänheten som åskådare. I dag anser säkert de flesta att ett sådant beteende mot ett barn borde ha varit förbjudet. Å andra sidan finns ju politiker i dag att man skall kunna döma 13-åringar till livstids fängelse. Så är nu en gång människan funtad att det som under en tid anses olämpligt eller förkastligt, under en annan tid mycket väl blir rumsrent i den offentliga debatten.
Det var bättre förr
8 Nov 2023
Om nu inte det var bättre förr så var livet i alla fall något enklare. För oss som växte upp på femtio- och sextiotalet ter det sig onekligen så.
I den stora världen fanns två stormakter – USA och Sovjetunionen. USA var bra och Sovjetunionen var dåligt. Så här i efterhand har det visat sig att USA kanske inte var så bra. Man var med och störtade demokratiska regeringar i Iran, Kongo mfl länder, men det visste vi inte då. Inga terroristorganisationer, ingen miljöångest, ingen gängkriminalitet. När TV kom fanns bara en kanal – inget nervöst zappande mellan kanaler. Skärmtiden kunde mätas i minuter per vecka. Mor fanns alltid hemma då man kom från skolan. Att jämställdheten mellan könen inte ens fanns på papperet var inget som bekymrade oss barn. Sociala medier fanns inte. Ingen mobbning på nätet.
För oss som var idrottsintresserade kändes det naturligt att ishockey-vm gick på vintern och inte i maj som nu för tiden. Dessutom fanns alla stjärnorna kvar i Sverige. Inga flydde till NHL vilket gjorde att man kunde namnen på ALLA spelarna i Tre Kronor – år efter år.
Vi barn var hövliga och tilltalade alla vuxna med tant och farbror.
Ja, visst var det bättre förr.
Och tiden har sin gång
24 Oct 2023
Jaha, dags att ställa om klockan igen… hur var det nu? Trädgårdsmöbler fram på våren, trädgårdsmöbler tillbaka på hösten. Ok, då får man en timme extra den dagen. Allt detta trixande med tiden kan kanske tyckas besvärligt, men det är ingenting mot vad som hände i Sverige år 1753. Fram till detta åt använde vi den julianska kalendern – uppkallad efter gamle Julius Caesar före vår tideräkning. Den kalendern gick lite fel så att fram på 1700-talet hade vintersolståndet hamnat runt Lucia den 13 december. För att rätta till detta infördes den Gregorianska kalendern efter påven Gregorius XIII. Då togs helt sonika de tio sista dagarna av februari bort detta år. Från den 18 februari blev det den första mars direkt. Det kan måhända inte ha varit så besvärligt som man kan tro. Synd om de som tappade bort sin födelsedag, men å andra sidan firades inte födelsedagar som vi gör i dag. Ännu värre blev det nere i Europa. Där gjordes detta något tidigare (1582), men i dåvarande Flandern togs sista veckan i december bort. Jul och nyår försvann. Allt beror på att antal dagar och månader inte gåt jämt ut på ett år. Därför har vi stoppat in en skottdag vart fjärde år. Men detta räcker heller inte i längden. Om 3300 år blir felet ändå ett helt dygn.
Inget nobelpris i år heller
9 Oct 2023
Så är det nu klart. Årets Nobelpris har meddelats. Som väntat blev undertecknad utan även i år. I och för sig räcker det väl med ett sådant. År 2012 fick vi alla (inklusive underteckna) fredspriset då det tilldelades Europeiska Unionen. Visserligen har jag inte sett till några pengar från Nobelkommittén, men å andra sidan lär det endast ha blivit 0,5 öre per individ om alla unionens invånare skulle dela på den totala summan. Just att utse fredspristagare måste vara som en vandring i ett minfält. Fred tenderar ju dessvärre att endast vara en färskvara och vissa pristagare som ex Yitzak Rabin, Shimon Peres och Yassir Arafat som priset 1984 borde ha tvingats lämna tillbaka priset. Någon fred blev det sannerligen inte i konflikten Israel – Palestina. Lyckligtvis undviker man numer att dela ut det till politiker.
Litteraturpriset i år som vanligt till någon en normal svensk bokintresserad aldrig hört talas om. Vad gäller de vetenskapliga priserna sticker medicinpriset ut såtillvida att det delas ut för något som gjordes för endast några år sedan – covidvaccinet. Det vanliga har varit att det tidigare tagit både 20 och 30 år innan en vetenskaplig upptäckt resulterat i ett pris. Faktum är att enligt Nobel själv skulle priset delas ut någon som under det senaste året gjort en betydande upptäckt. Naturvetenskapen är i dag emellertid allt för komplicerad för ett sådant förfarande.
Ekonomipriset skall vi inte tala om. Det är inger riktigt Nobelpris.
Människans största misstag
21 Aug 2023
De flesta människor i vårt land har förfäder- och mödrar långt tillbaka i tiden som levde på vad jorden gav (så även undertecknad), antingen som bonde, torpare, statare, backstugusittare eller tjänstehjon (pigor och drängar).
Det var i det flesta fall ett hårt och slitsamt jobb för att överleva. Livet bestod i stort sett endast av att arbeta, äta och sova. Först i slutet på 1800-talet kan man tala om något som liknade fritid för en del av befolkningen. För många skulle dock slitet och fattigdomen bli kvar långt in på 1900-talet.
En jämförelse hur våra förfäder levde längre tillbaka i tiden är på sin plats. Hur levde man på stenåldern då man var jägare, fiskare eller samlare då man var nomader? Forskningen visar att man under denna tid ägnade två – tre timmar per dag för att samla in föda mm. Resten var vad vi i dag skulle kalla fritid.
I dag vet vi att här och var bedrev man odling av diverse växter även under tiden då vi levde som jägare och samlare, men att detta tog lång tid innan det slog igenom. Det tog helt enkelt för mycket tid av tillvaron att helt leva som bönder. Till slut tog man ändå steget – och då startade eländet. Man blev bofasta och började odla marken vilket också betydde att marken delades upp. Man ägde en bit mark – konflikter uppstod – vissa roffade åt sig mer och blev rikare och åtog sig att råda över andra med stridigheter och krig som följd. Det fasta boendet innebar fler barn (nomadiserande folk kan inte ha för många barn). Fler munnar att mätta – svält vid klimatförändringar. Vi skaffade boskap att bo tillsammans med vilka inte bara gav oss mat mm utan även sjukdomar. Flera av de vanliga smittosamma sjukdomarna härstammar från djuren. Allt detta har följt oss fram till våra dagar.
Hade vi kanske haft det bättre i dag om vi fortsatt våra liv som nomadiserande jägare och samlare. Jaga och fiska en stund varje dag och ägna resten av tiden till vila, umgås med barnen, kulturella aktiviteter och annat som bönder, torpare och statare aldrig fick tid till.
Måsar och människor
4 Jul 2023
Eftersom jag bor mitt i staden skulle man inte förvänta sig att varje morgon vakna upp till ett fasligt skrikande av fiskmåsar. Vid kusten skulle det ge en mysig känsla av hav och fiskebåtar, men inne i staden känns det fel. Som biolog inser jag naturligtvis att flytten in till staden har givit en bättre tillgång på mat och måsen har väl bara följt i spåren av kajor, duvor och gräsänder som inte heller haft staden som naturlig hemvist. Angående måsarnas leverne som nära grannar finns tvenne påpekanden som är värda att nämna:
- Oljudet. När man ser och hör dem meddela sig med varandra undrar man inom sig om de eventuellt lider av nedsatt hörsel. Trots att de ibland bara sitter en meter från varandra är det alltid fullt ös på ljudorganen. Att tala lågmält ligger inte för dessa fåglar.
- Omsorgen om avkomman. Under flera somrar har deras ungar sprungit omkring bland husen, långt ifrån flygfärdiga, ibland under överinseende av en förälder, men långt ifrån alltid. De små lever farligt mellan bilar och andra fordon och då och då stryker katter förbi. Man undrar om det blivit lite vajsing på det naturliga urvalet. Ett sådant slarvigt föräldraskap torde sluta med artens utplåning på sikt.
Måhända har dessa föräldrar tagit intryck av vissa människoföräldrar som kanske borde ha bättre uppsikt över sina barn. Inte vet jag, men måsarna verkar vara inne på fel väg. Att apa efter oss människor är kanske inte så klokt. Homo sapiens har ju en märklig förmåga att ställa till det för sig och utgör knappast en god förebild för andra som flyttat in som dess grannar.
Att spara eller inte spara
21 May 2023
För oss som växte upp på 1950- eller 1960-talet betydde ordet "spara" att man lade undan pengar för att användas senare. Man hade spargris eller ännu bättre - man satte in på banken. På den tiden fick man ränta på insatta pengar. Efter varje nyår gick man till banken och fick räntan inskriven i bankboken. Det var fint att spara. I tidningen Lyckoslanten, som alla barn läste, kunde man läsa om "Spara" och "Slösa" - två flickor som använde sina pengar på olika sätt. Ordet "spara" var ett positivt laddat ord.
I dag används ordet på annat sätt. Åter kan man nu sett rubiker i tidningar om att kommunen skall spara på skolan eller någon annan kommunal verksamhet. Dock handlar det inte om att spara. Det är ren och skär nedskärning av medel för att bekosta verksamheten, men ordet "nedskärning" har dessvärre en något negativ klang och undviks gärna i sådana sammanhang och som politiker vill man ju inte bli förknippad med något negativt.
Spara kan man också göra genom att handla. I alla fall om man skall tro vad som står i allehanda reklamblad från olika håll. "Köp en TV och spara 500 kronor!" eller "boka en resa nu och spara 2000 kronor!" Ett bättre sätt att spara är väl att inte köpa någon TV eller inte boka någon resa.
Nåja, det kan ju vara så att språket förändras med tiden eller att unddertecknad är en sur gammal åldring eller rent av båda.
Historiska tillfälligheter II
9 May 2023
Efter att Gustaf den IV blivit avsatt år 1809 stod man inför ett problem angående tronföljden. Han hade visserligen en son som skulle ha kunnat ärva tronen, men detta motsatte sig de som avsatt kungen. Kungens farbror Karl blev då kung som Karl XIII men han hade inga barn och var gammal. Var hittade man då en ny tronföljare? Valet föll på den danske Kristian August som accepterade anbudet och var villig att byta namn till Karl August – namnet Kristian gick inte an i Sverige. Dessvärre föll han av hästen och dog under en militärmanöver i Skåne år 1810.
I detta läge begav sig löjtnanten Carl Otto Mörner till Paris på eget bevåg för att leta upp en ny kandidat. Han hade flera franska marskalkar i tankarna, men den ende som var tillgänglig just då var Jean Baptiste Bernadotte. Han tackade ja.
Om den danske prinsen inte dött så plötsligt och om inte Bernadotte råkat befinna sig i Paris då Mörner anlände hade historien tagit en annan vändning – ingen kung Oscar, ingen tennisspelande Gustav V, ingen drottning Silvia eller prinsessa Estelle. Ja så hade det kunnat gått.
Historiska tillfälligheter 1
16 Apr 2023
I januari år 1520 stod en strid mellan en dansk invasionshär och svenskar med Sten Sture d.y i spetsen på Åsundens is i Västergötland. Sten Sture sårades redan i början av slaget. Han avled senare på väg mot Stockholm. Hade han inte skadats och därmed överlevt hade han haft stora möjligheter att göra det Gustaf Vasa senare gjorde, nämligen att fördriva danskarna och placera sig själv på den svenska tronen. Faktum är att han troligen haft större möjligheter än den nästan okände Gustaf Eriksson att lyckas. Han var nämligen redan svensk riksföreståndare och därmed i praktiken regent i Sverige. I så fall hade vi aldrig haft någon Gustaf Vasa, inget Vasalopp, inget Wasa knäcke, inget regalskeppet Wasa, ingen Erik XIV med sin ärtsoppa osv. Hur Sveriges historia då sett ut vet naturligtvis ingen. Klart är emellertid att vår tillvaro styrs av slumpen. Själv hade jag exempelvis en förfader född i mitten på 1700-talet som nöddöptes och egentligen inte skulle ha överlevt. Slumpen, tillfälligheter … eller kanske ödet – vem vet.
Assar-line och Klammer-line
11 Mar 2023
När detta skrivs ligger snön djup och omgivningen är vit så långt ögat kan nå. Det är inte utan att man vill unna sig en skidtur… ops. Där gick det över! Ingen skidtur alltså.Förr (i min ungdom) kunde man se skidspår gå kors och tvärs över gärden och åkrar. I dag sker all åkning i välpreparerade spår. Dagens utrustning duger inte till annat. Undertecknads skidkarriär avslutades i och med tiden i lumpen. Skidåkning med krigsmaktens skidor (liknade dagens backhoppningsskidor) mest varje dag under vintern. Min livskvot av skidåkning fylldes därmed. Då menar jag givetvis den skidåkning som man under den tiden kallades ”Assar-line”, dvs skidåkning på platten, efter skidåkaren Assar Rönnlund (aktiv på 1960-talet). Utförsåkning däremot övergick jag till med nöje eller ”Klammer-line” som man sade, efter den tidens store stjärna Frans Klammer. Flera år blev det besök i svenska eller österrikiska berg. Har t.o.m en gång gjort en sådan där volt som med skidorna man ibland ser på TV och som kallas freestyle. I mitt fall var dock volten högst ofrivillig och oplanerad varför landningen knappast gav några pluspoäng. Numera är allt detta slut. Ett fall skulle troligen innebära nödvändig hjälp för att komma upp och där går gränsen. Nu gör detta inget. Man kan nämligen i dag åka nedför de värsta störtloppen i alperna per dator. Det är både billigt och riskfritt.
