Blogg

Det var bättre förr

8 Nov 2023

Om nu inte det var bättre förr så var livet i alla fall något enklare. För oss som växte upp på femtio- och sextiotalet ter det sig onekligen så.
I den stora världen fanns två stormakter – USA och Sovjetunionen. USA var bra och Sovjetunionen var dåligt. Så här i efterhand har det visat sig att USA kanske inte var så bra. Man var med och störtade demokratiska regeringar i Iran, Kongo mfl länder, men det visste vi inte då. Inga terroristorganisationer, ingen miljöångest, ingen gängkriminalitet. När TV kom fanns bara en kanal – inget nervöst zappande mellan kanaler. Skärmtiden kunde mätas i minuter per vecka. Mor fanns alltid hemma då man kom från skolan. Att jämställdheten mellan könen inte ens fanns på papperet var inget som bekymrade oss barn. Sociala medier fanns inte. Ingen mobbning på nätet.
För oss som var idrottsintresserade kändes det naturligt att ishockey-vm gick på vintern och inte i maj som nu för tiden. Dessutom fanns alla stjärnorna kvar i Sverige. Inga flydde till NHL vilket gjorde att man kunde namnen på ALLA spelarna i Tre Kronor – år efter år.
Vi barn var hövliga och tilltalade alla vuxna med tant och farbror.

Ja, visst var det bättre förr.

Och tiden har sin gång

24 Oct 2023

Jaha, dags att ställa om klockan igen… hur var det nu? Trädgårdsmöbler fram på våren, trädgårdsmöbler tillbaka på hösten. Ok, då får man en timme extra den dagen. Allt detta trixande med tiden kan kanske tyckas besvärligt, men det är ingenting mot vad som hände i Sverige år 1753. Fram till detta åt använde vi den julianska kalendern – uppkallad efter gamle Julius Caesar före vår tideräkning. Den kalendern gick lite fel så att fram på 1700-talet hade vintersolståndet hamnat runt Lucia den 13 december. För att rätta till detta infördes den Gregorianska kalendern efter påven Gregorius XIII. Då togs helt sonika de tio sista dagarna av februari bort detta år. Från den 18 februari blev det den första mars direkt. Det kan måhända inte ha varit så besvärligt som man kan tro. Synd om de som tappade bort sin födelsedag, men å andra sidan firades inte födelsedagar som vi gör i dag. Ännu värre blev det nere i Europa. Där gjordes detta något tidigare (1582), men i dåvarande Flandern togs sista veckan i december bort. Jul och nyår försvann. Allt beror på att antal dagar och månader inte gåt jämt ut på ett år. Därför har vi stoppat in en skottdag vart fjärde år. Men detta räcker heller inte i längden. Om 3300 år blir felet ändå ett helt dygn.

Inget nobelpris i år heller

9 Oct 2023

Så är det nu klart. Årets Nobelpris har meddelats. Som väntat blev undertecknad utan även i år. I och för sig räcker det väl med ett sådant. År 2012 fick vi alla (inklusive underteckna) fredspriset då det tilldelades Europeiska Unionen. Visserligen har jag inte sett till några pengar från Nobelkommittén, men å andra sidan lär det endast ha blivit 0,5 öre per individ om alla unionens invånare skulle dela på den totala summan. Just att utse fredspristagare måste vara som en vandring i ett minfält. Fred tenderar ju dessvärre att endast vara en färskvara och vissa pristagare som ex Yitzak Rabin, Shimon Peres och Yassir Arafat som priset 1984 borde ha tvingats lämna tillbaka priset. Någon fred blev det sannerligen inte i konflikten Israel – Palestina. Lyckligtvis undviker man numer att dela ut det till politiker.
Litteraturpriset i år som vanligt till någon en normal svensk bokintresserad aldrig hört talas om. Vad gäller de vetenskapliga priserna sticker medicinpriset ut såtillvida att det delas ut för något som gjordes för endast några år sedan – covidvaccinet. Det vanliga har varit att det tidigare tagit både 20 och 30 år innan en vetenskaplig upptäckt resulterat i ett pris. Faktum är att enligt Nobel själv skulle priset delas ut någon som under det senaste året gjort en betydande upptäckt. Naturvetenskapen är i dag emellertid allt för komplicerad för ett sådant förfarande.
Ekonomipriset skall vi inte tala om. Det är inger riktigt Nobelpris.

Människans största misstag

21 Aug 2023

De flesta människor i vårt land har förfäder- och mödrar långt tillbaka i tiden som levde på vad jorden gav (så även undertecknad), antingen som bonde, torpare, statare, backstugusittare eller tjänstehjon (pigor och drängar).
Det var i det flesta fall ett hårt och slitsamt jobb för att överleva. Livet bestod i stort sett endast av att arbeta, äta och sova. Först i slutet på 1800-talet kan man tala om något som liknade fritid för en del av befolkningen. För många skulle dock slitet och fattigdomen bli kvar långt in på 1900-talet.

En jämförelse hur våra förfäder levde längre tillbaka i tiden är på sin plats. Hur levde man på stenåldern då man var jägare, fiskare eller samlare då man var nomader? Forskningen visar att man under denna tid ägnade två – tre timmar per dag för att samla in föda mm. Resten var vad vi i dag skulle kalla fritid.
I dag vet vi att här och var bedrev man odling av diverse växter även under tiden då vi levde som jägare och samlare, men att detta tog lång tid innan det slog igenom. Det tog helt enkelt för mycket tid av tillvaron att helt leva som bönder. Till slut tog man ändå steget – och då startade eländet. Man blev bofasta och började odla marken vilket också betydde att marken delades upp. Man ägde en bit mark – konflikter uppstod – vissa roffade åt sig mer och blev rikare och åtog sig att råda över andra med stridigheter och krig som följd. Det fasta boendet innebar fler barn (nomadiserande folk kan inte ha för många barn). Fler munnar att mätta – svält vid klimatförändringar. Vi skaffade boskap att bo tillsammans med vilka inte bara gav oss mat mm utan även sjukdomar. Flera av de vanliga smittosamma sjukdomarna härstammar från djuren. Allt detta har följt oss fram till våra dagar.

Hade vi kanske haft det bättre i dag om vi fortsatt våra liv som nomadiserande jägare och samlare. Jaga och fiska en stund varje dag och ägna resten av tiden till vila, umgås med barnen, kulturella aktiviteter och annat som bönder, torpare och statare aldrig fick tid till.

Måsar och människor

4 Jul 2023

Eftersom jag bor mitt i staden skulle man inte förvänta sig att varje morgon vakna upp till ett fasligt skrikande av fiskmåsar. Vid kusten skulle det ge en mysig känsla av hav och fiskebåtar, men inne i staden känns det fel. Som biolog inser jag naturligtvis att flytten in till staden har givit en bättre tillgång på mat och måsen har väl bara följt i spåren av kajor, duvor och gräsänder som inte heller haft staden som naturlig hemvist. Angående måsarnas leverne som nära grannar finns tvenne påpekanden som är värda att nämna:

1. Oljudet. När man ser och hör dem meddela sig med varandra undrar man inom sig om de eventuellt lider av nedsatt hörsel. Trots att de ibland bara sitter en meter från varandra är det alltid fullt ös på ljudorganen. Att tala lågmält ligger inte för dessa fåglar.
2. Omsorgen om avkomman. Under flera somrar har deras ungar sprungit omkring bland husen, långt ifrån flygfärdiga, ibland under överinseende av en förälder, men långt ifrån alltid. De små lever farligt mellan bilar och andra fordon och då och då stryker katter förbi. Man undrar om det blivit lite vajsing på det naturliga urvalet. Ett sådant slarvigt föräldraskap torde sluta med artens utplåning på sikt.

Måhända har dessa föräldrar tagit intryck av vissa människoföräldrar som kanske borde ha bättre uppsikt över sina barn. Inte vet jag, men måsarna verkar vara inne på fel väg. Att apa efter oss människor är kanske inte så klokt. Homo sapiens har ju en märklig förmåga att ställa till det för sig och utgör knappast en god förebild för andra som flyttat in som dess grannar.

Att spara eller inte spara

21 May 2023

För oss som växte upp på 1950- eller 1960-talet betydde ordet "spara" att man lade undan pengar för att användas senare. Man hade spargris eller ännu bättre - man satte in på banken. På den tiden fick man ränta på insatta pengar. Efter varje nyår gick man till banken och fick räntan inskriven i bankboken. Det var fint att spara. I tidningen Lyckoslanten, som alla barn läste, kunde man läsa om "Spara" och "Slösa" - två flickor som använde sina pengar på olika sätt. Ordet "spara" var ett positivt laddat ord.
I dag används ordet på annat sätt. Åter kan man nu sett rubiker i tidningar om att kommunen skall spara på skolan eller någon annan kommunal verksamhet. Dock handlar det inte om att spara. Det är ren och skär nedskärning av medel för att bekosta verksamheten, men ordet "nedskärning" har dessvärre en något negativ klang och undviks gärna i sådana sammanhang och som politiker vill man ju inte bli förknippad med något negativt.
Spara kan man också göra genom att handla. I alla fall om man skall tro vad som står i allehanda reklamblad från olika håll. "Köp en TV och spara 500 kronor!" eller "boka en resa nu och spara 2000 kronor!" Ett bättre sätt att spara är väl att inte köpa någon TV eller inte boka någon resa.
Nåja, det kan ju vara så att språket förändras med tiden eller att unddertecknad är en sur gammal åldring eller rent av båda.

Historiska tillfälligheter II

9 May 2023

Efter att Gustaf den IV blivit avsatt år 1809 stod man inför ett problem angående tronföljden. Han hade visserligen en son som skulle ha kunnat ärva tronen, men detta motsatte sig de som avsatt kungen. Kungens farbror Karl blev då kung som Karl XIII men han hade inga barn och var gammal. Var hittade man då en ny tronföljare? Valet föll på den danske Kristian August som accepterade anbudet och var villig att byta namn till Karl August – namnet Kristian gick inte an i Sverige. Dessvärre föll han av hästen och dog under en militärmanöver i Skåne år 1810.

I detta läge begav sig löjtnanten Carl Otto Mörner till Paris på eget bevåg för att leta upp en ny kandidat. Han hade flera franska marskalkar i tankarna, men den ende som var tillgänglig just då var Jean Baptiste Bernadotte. Han tackade ja.

Om den danske prinsen inte dött så plötsligt och om inte Bernadotte råkat befinna sig i Paris då Mörner anlände hade historien tagit en annan vändning – ingen kung Oscar, ingen tennisspelande Gustav V, ingen drottning Silvia eller prinsessa Estelle. Ja så hade det kunnat gått.

Historiska tillfälligheter 1

16 Apr 2023

I januari år 1520 stod en strid mellan en dansk invasionshär och svenskar med Sten Sture d.y i spetsen på Åsundens is i Västergötland. Sten Sture sårades redan i början av slaget. Han avled senare på väg mot Stockholm. Hade han inte skadats och därmed överlevt hade han haft stora möjligheter att göra det Gustaf Vasa senare gjorde, nämligen att fördriva danskarna och placera sig själv på den svenska tronen. Faktum är att han troligen haft större möjligheter än den nästan okände Gustaf Eriksson att lyckas. Han var nämligen redan svensk riksföreståndare och därmed i praktiken regent i Sverige. I så fall hade vi aldrig haft någon Gustaf Vasa, inget Vasalopp, inget Wasa knäcke, inget regalskeppet Wasa, ingen Erik XIV med sin ärtsoppa osv. Hur Sveriges historia då sett ut vet naturligtvis ingen. Klart är emellertid att vår tillvaro styrs av slumpen. Själv hade jag exempelvis en förfader född i mitten på 1700-talet som nöddöptes och egentligen inte skulle ha överlevt. Slumpen, tillfälligheter … eller kanske ödet – vem vet.

Assar-line och Klammer-line

11 Mar 2023

När detta skrivs ligger snön djup och omgivningen är vit så långt ögat kan nå. Det är inte utan att man vill unna sig en skidtur… ops. Där gick det över! Ingen skidtur alltså.Förr (i min ungdom) kunde man se skidspår gå kors och tvärs över gärden och åkrar. I dag sker all åkning i välpreparerade spår. Dagens utrustning duger inte till annat. Undertecknads skidkarriär avslutades i och med tiden i lumpen. Skidåkning med krigsmaktens skidor (liknade dagens backhoppningsskidor) mest varje dag under vintern. Min livskvot av skidåkning fylldes därmed. Då menar jag givetvis den skidåkning som man under den tiden kallades ”Assar-line”, dvs skidåkning på platten, efter skidåkaren Assar Rönnlund (aktiv på 1960-talet). Utförsåkning däremot övergick jag till med nöje eller ”Klammer-line” som man sade, efter den tidens store stjärna Frans Klammer. Flera år blev det besök i svenska eller österrikiska berg. Har t.o.m en gång gjort en sådan där volt som med skidorna man ibland ser på TV och som kallas freestyle. I mitt fall var dock volten högst ofrivillig och oplanerad varför landningen knappast gav några pluspoäng. Numera är allt detta slut. Ett fall skulle troligen innebära nödvändig hjälp för att komma upp och där går gränsen. Nu gör detta inget. Man kan nämligen i dag åka nedför de värsta störtloppen i alperna per dator. Det är både billigt och riskfritt.

Och tiden den går

27 Feb 2023

Vi lever alla i en lögn åtminstone vad gäller tiden. Är det något vi har kunnat förlita oss på har det varit att tiden går sin gilla gång. Sekunder blir till minuter, minuter till timmar osv. Dessvärre är allt detta en chimär. Fysiker har faktiskt ganska länge känt till att tiden inte alls alltid går lika fort. Hur fort tiden går har nämligen med gravitationen att göra. Ju större gravitation desto långsammare går tiden. Nu skall det dock till massiva doningar om det skall märkas ex. svarta hål. Kommer man innanför händelsehorisonten vid ett sådant går tiden långsamt pga den oerhörda gravitationen. Emellertid vill jag hävda att jag (och säkert andra) som barn upptäckt detta förhållande för länge sedan. Jag har nu förstått att ett svart hål måste ha funnits i närheten under min barndoms julaftnar. Under ingen annan dag på året gick tiden så långsamt. Det fanns ingen hejd på hur de vuxna kunde fördröja tiden för julklappsutdelning.

Vart tid som förflutit tar vägen vet ingen, men fort kan det gå. Jag stod en gång framför badrumsspegeln. I spegeln tittade en ung man mot mig. En kort stund blev jag distraherad av något och såg åt sidan. När jag åter såg i spegeln fanns där en gammal gubbe.

Ja, så kan det gå.

På jakt efter en komet

3 Feb 2023

fredag den 3/3 2023

När en komet som inte synts från vårt klot sedan 50000 år tillbaka, vill man ju gärna försöka få syn på nämnda himlafenomen. Den lär gå under det föga upphetsande namnet C/2022 E3 och skall i bästa fall kunna ses med blotta ögat. Flera förutsättningar måste dock till för att man skall lyckas i denna jakt. Tid: Helst vinter då nätterna är mörka. Plats: Långt ut i obygden där stadsljuset ej stör. Väder: Måste vara klar och molnfri himmel. Tre nödvändiga förutsättningar blev emellertid för mycket. Tiden för kometens ankomst måste anses välplanerad då vinter råder. Bostad mitt i en stad skrinlade alla försök till upptäckt och dessvärre samarbetade inte vädret den kväll jag tänkt att ge mig ut på jakt. Om nu en så sällsynt komet anländer borde planeringen väl vara bättre kan man tycka. Vem kan man skylla på? Regeringen, Putin eller rent av Fru Fortuna som i sin brist på samarbetsvilja lade ett stort moln över himlavalvet. Det har sagt att den senaste som såg denna komet var en neanderthalare, men jag undrar jag. Visserligen slapp de väl undan stadsljuset, men jag ger mig 17 på att herr och fru  Neanderthal råkade ut för samma molnmassor som jag, så kanske de missade den och tänkte måhända: Äh, vi tar den nästa gång. Antar att jag får göra detsamma.