För oss som växte upp på 1950- eller 1960-talet betydde ordet "spara" att man lade undan pengar för att användas senare. Man hade spargris eller ännu bättre - man satte in på banken. På den tiden fick man ränta på insatta pengar. Efter varje nyår gick man till banken och fick räntan inskriven i bankboken. Det var fint att spara. I tidningen Lyckoslanten, som alla barn läste, kunde man läsa om "Spara" och "Slösa" - två flickor som använde sina pengar på olika sätt. Ordet "spara" var ett positivt laddat ord.
I dag används ordet på annat sätt. Åter kan man nu sett rubiker i tidningar om att kommunen skall spara på skolan eller någon annan kommunal verksamhet. Dock handlar det inte om att spara. Det är ren och skär nedskärning av medel för att bekosta verksamheten, men ordet "nedskärning" har dessvärre en något negativ klang och undviks gärna i sådana sammanhang och som politiker vill man ju inte bli förknippad med något negativt.
Spara kan man också göra genom att handla. I alla fall om man skall tro vad som står i allehanda reklamblad från olika håll. "Köp en TV och spara 500 kronor!" eller "boka en resa nu och spara 2000 kronor!" Ett bättre sätt att spara är väl att inte köpa någon TV eller inte boka någon resa.
Nåja, det kan ju vara så att språket förändras med tiden eller att unddertecknad är en sur gammal åldring eller rent av båda.