Enköping
Cliffhanger
Efter att ha tittat på del ett av en engelsk serie på TV inser jag hur lite som ändrats sedan den tid då TV var något nytt och, visserligen svart, vitt och grått, men ändå spännande. Redan då visste man hur man skulle behålla intresset bland tittarna. Varje avsnitt slutade med en dramatisk scen i vilken naturligtvis seriens huvudperson fanns med. Man klippte av mitt i en scen.
Hur skulle det gå?Ja, på den tiden fick man snällt vänta på nästa avsnitt en vecka senare. Redan då benämndes detta förfaringssätt ”Cliffhanger”. På arbetsplatser och i skolan pratade man om detta. Alla hade ju sett samma program. Det fanns nämligen bara en kanal. Begreppet ”cliffhanger” finns säkert kvar, men frågan är om det i dag har någon betydelse. Visst brukar ett avsnitt i en dramaserie ofta avslutas med det vi förr kallade ”cliffhanger”, men nu behöver vi inte vänta så länge. Det går bra att direkt titta på nästa avsnitt på någon play-kanal.Allt ska gå så fort i dag. Ingen tid för eftertanke och fundering. Jag tror att vi som såg på TV på den ”svart-vita” tiden lärde känna huvudpersonerna bättre. Vi hade en hel vecka på oss att fantisera om fortsättningen. Hur klarar huvudpersonen det här? Vad borde han eller hon göra? Hur tänker han eller hon? Vilka alternativ finns?När så nästa avsnitt kom efter en vecka var spänningen stor. Blev det som man trott, eller blev man överraskad?I dag behövs inget av detta. Allt är redan serverat och klart. Tryck på ”play” så slipper du fundera. Ok, visst finns det någon fördel med detta ”playande”. Om man missat ett avsnitt kan man ju lätt uppdatera sig. Förr gick inte det och man fick man vänta till dess serien eventuellt gick i repris några år senare.
