Rådhusrätten var stadens domstol. Den bestod av ett antal rådmän vars antal varierat under olika tider. Oftastvar antalet 5 - 6 stycken. Som ordförande satt borgmästaren som ofta var den ende lagkunnige bland ledamöterna. Målen som togs upp i rådhusrätten kunde vatiera en hel del. Vanligast var brottmålen - allt från snatterier till mord. Andra mål kunde röra ekonomiska tvister av olika slag,testamenten, konkurser, förmyndarärenden, arvstvisteroch mycket annat. Domstolsförhandlingarna leddes av stadens stadsfiskalsom intog rollen som åklagare. Försvarsadvokater var sällsynta och förekom i stort sett endast efter sekelskiftet 1900. Den tilltalade kunde visserligen själv kalla in vittnen, men utan djuparte kunskaper om rikets lagar kunde det bli besvärligtatt försvara sig. Domböckerna finns årsvis och alla målen numrerades.
Allt i registret är skrivet som det står i domboken, med vissa undantag. Exempelvis stavas här efternamnet Karlsson alltid med K även om det i domboken ibland stavas med C. Detta för att lättare hitta i registret. Vidare är hemorten oftast angiven som en socken, men ibland som en stad eller by.