Lovisa Matilda Eriksson

Lovisa Matilda föddes den 2/7 1834 i Mälby i Tillinge socken. Hon dog i lunginflammation den 4/3 1912 på Kungsholmen i Stockholm.  Hennes liv blev till en stor del en vandring på samhällets baksida med fattigdom och med sex – som det då hette – oäkta barn.  Henns mor hette Stina Ulrika Jansdotter och fadern , som var torpare, hette Erik Eriksson.  År 1838 flyttar familjen till Irsta socken och redan då börjar eländet. Fadern överger familjen och uppges bege sig till Boglösa i Uppland. Den övriga familjen vistades tidvis i Tortuna , men återkommer till Irsta 1846.  Vid två tillfällen tar man upp familjens situation i sockenstämman. Ingen vet säkert var fadern Eric befinner sig och i husförhörslängden har prästen skrivit Eric Ericssons änka om Ulrika. Eric lever emellertid och återvänder till familjen 1847. Han kan dock inte försörja sin familj varför man hamnar under rubriken ”utan försvar och husrum” i kyrkboken.

På egna ben.

Lovisa Matilda lämnar sin familj för att tjäna som piga. Under fem år flyttar hon runt i grannsocknarna för att till slut hamna i Kungsåra. Hon hamnar dessvärre snart i misär. Utan tjänst och möjlighet att försörja sig hittar vi henne bland ”fattige och löse personer”. Hon får ett barn vars fader är okänd. Barnet – en son som döps till Lars Alfred- dör dock redan efter 18 dagar. Han uppges ha fötts i Irsta , så Lovisa Matilda vistades uppenbarligen där. År 1857 beger hon sig till Enköping , kanske för att kunna starta om på ett nytt ställe. Det går ganska bra till en början då hon får tjänst som piga. Året därpå beger hon sig plötsligt till Össeby-Garn utanför Stockholm och tar tjänst som piga på Hakunge säteri.  I slutet av mars detta år föder hon sitt andra barn , en son som döps till Johan Alfred ( eller Johan Arvid som det senare ändrades till ) och som kom att bli min morfars far. Fadern är okänd , men eftersom hon flyttat från Enköping endast fem månader före nedkomsten måste rimligtvis fadern sökas där. Man frestas att misstänka att hon lämnade Enköping för att föda barnet på annat håll. Vistelsen i Össeby-Garn blev kort och redan 1859 flyttade hon tillbaka till Enköpingstrakten. Hon stannar till i Vårfrukyrka där hon i husförhörslängden beskrivs som drängen Jan Olof Anderssons fästekvinna.Något giftermål blir det dock inte. Lovisa Matilda flyttar samma år in till Enköping.

Livet i Enköping

Hon tar tjänst som piga på olika ställen och det verkar gå bra ett tag men så krånglar det till sig igen. I november 1863 får hon ytterligare ett barn, en flicka som döps till Augusta Matilda. Hon flyttar runt i staden och nu börjar hon kallas ”förra pigan” och på vissa ställen i husförhörslängden finns inte barnen med. Allt tyder på att hon och barnen har blivit ett mål för fattigvården.  I juni 1867 kommer nästa barn , även detta ”oäkta”.  Barnet döps till Alma Christina.  Olyckorna hopar sig. Lilla Augusta Matilda dör i lunginflammation i november 1868 endast 5 år gammal. År 1870 är det dags för nästa barn. I juni föds en flicka som döps till Ida Evelina. Slutligen får hon i mars 1872 sitt sista barn, en son som döps till  Alfred Fabian. Matilda Lovisa bor nu definitivt på fattighuset ”Lustigkulla” . ( Fattighuset låg där i dag sjukhuset ligger).  År 1881 har hon avancerat till förestånderska på fattighuset.  Döttrarna Alma Kristina och Ida Evelina har nu fått Pettersson resp. Gustafsson som efternamn antagligen efter sina fäder. Även Alfred Fabian får efternamnet Gustafsson. Äldste sonen Johan Arvid har nu redan flyttat bort för att försörja sig själv.

1883 invigdes ett nytt fattighus. Fattighjonen fick flytta och Lovisa Matilda blev av med sitt föreståndarskap.  Under de följande åren flyttar resten av barnen iväg- alla till Stockholm - och efter 1888 är Lovisa Matilda ensam kvar. Hon stannar i Enköping till 1896. Då flyttar hon till Mälby i Tillinge. Där blir hon dock bara ett år.

Till Stockholm

År 1897 beger hon sig till Stockholm och sin yngsta dotter Ida Evelina som nu bildat familj och bor på Kungsholmen. En enrummare i korsningen Polhemsgatan och Bergsgatan blir hennes sista hem .  Det måste ha varit trångt. Ida Evelina och hennes man Johan Wilhelm Fristedt hade då fyra barn. Ytterligare tre föddes fram till 1906. Visserligen borde äldste sonen ha flyttat när det sista barnet kom men det måste under flera år ha bott nio personer i den lilla lägenheten. Alla vistades förstås inte där hela tiden. Johan Wilhelm hade sitt arbete på Aktiebolaget Centrator som ”jernarbetare” och barnen gick en del av dagen i skolan.  Här mitt i det bullrande Stockholm levde så Lovisa Matilda sina sista år. Den 4/3 1912 dog hon i lunginflammation i en ålder av nära 78 år.

Ja , det var Lovisa Matildas liv i korthet. Hon fick ingen bra start i livet och det kom säkert att påverka fortsättningen. Vi vet inget om vad ”Tilda” själv tyckte om sitt liv , sina barn med olika fäder och om den hopplösa kampen att försörja dem.  Gjorde hon så gott hon kunde eller gav hon upp för lätt? Förhoppningsvis blev de sista åren hos den yngsta dottern ändå drägliga ja kanske rentav lyckliga.