Den moderna stadens födelse

Under andra halvan av 1800-talet övergår Enköping allt mer från en liten landsortsstad med jordbruk och grönsaksodlingar till en modernare industristad. Mer och mer försvinner resterna från den gamla medeltidsstaden. Anledningarna till detta är många. 

Industrialiseringen:  När det gamla skråväsendet försvann 1846 och lagen om näringsfrihet kom 1864 lades grunden för en begynnande industrialisering. För 1860-talet fanns ingen industri i staden. På 1870-talet kom Enköpings Tändsticksfabriken med upp till 80 anställda och under samma tid öppnade Erlangens Bryggeri i Uppsala en filial i Enköping. År 1886 startade J P Johansson en mekanisk verkstad. Den utvecklades senare  till Bahco som med tiden kom att bli den dominerande industrin i staden.

Telegraf – telefon :  I mitten på 1850-talet byggdes telegrafnätet ut i landet. Även Enköping kom att bli en del av detta.  Kontakten med yttervärlden förbättrades avsevärt i och med detta. När sedan telefonen kom till staden år 1886 ( i februari detta år fanns i Enköping 23 abonnenter) förbättrades naturligtvis kontakterna med övriga landet.

Kommunikationer:  Den 12 december 1876 invigdes järnvägen mellan Stockholm och Bergslagen. Efter många om och men fick även Enköping en station. Dock endast efter att staden köpt aktier för en avsevärd summa i bolaget.  Järnvägen fick en enorm betydelse för staden inte minst för handel och industri.  Tidigare hade man varit hänvisad till sjöfarten på Mälaren och den låg nere under vintrarna. Nu kunde man resa fram och tillbaka till Stockholm på samma dag. Det enda negativa i sammanhanget var väl att järnvägsstationen hamnade så långt utanför staden.

Folkrörelserna:  Under andra halvan av 1800-talet utvecklades folkrörelserna i Sverige , så även i Enköping.  Religiösa samfund såsom baptistkyrkan , missionskyrkan och frälsningsarmén startade sina verksamheter. Nykterhetsföreningar fanns i slutet på seklet flera stycken .  Arbetarrörelsen började ta fart och 1889 bildades stadens första fackförening. Det var textilarbetarna som organiserade sig.   Idrottsrörelsen började spira. År 1878 bildades stadens första idrottsförening. Den hette Enköpings Målskjutnings- och Gymnastikförening bildad av bl.a dr. Westerlund.  Före sekelskiftet fanns både gymnastikförening , skridskoklubb samt velicopedförening.

Ett nytt folkskolehus invigdes vid Strömparterren 1883.

Staden första riktiga sjukhus byggdes åren 1877 – 1878.

Det ståtliga stadshotellet invigdes 1879 och ansågs då vara ett av landsortens bästa. Det blev snabbt centrum för stadens nöjesliv.

En ny polisorganisation såg dagens ljus 1884. Staden fick sin första heltidsanställda poliskår. För första gången fanns patrullerande poliser på gatorna under dagtid. Det gamla systemet med brandvakter försvann.

Allt detta och mycket mera hände under några decennier på 1800-talet. Mycket av det vi i dag ser i Enköping hade sin start under denna tid.