Fettisdagen

Fettisdagen markerar att fastan inför påsken börjar. I dag bryr vi oss inte så mycket om detta, förutom semlorna - eller hetvägg som man sade förr. I dag kan man köpa semlor redan efter jul och själv har jag satt i mig två stycken redan innan fettisdagen. Så var det inte förr. I min barndom på 1950-talet åt man inte semlor före denna dag. Åtminstone inte i vårt hem och jag hörde aldrig att någon av mina kompisar ätit någon semla före den rätta dagen. Vi kallade den "semeldagen".
Semlan placerades då i en djup tallrik. Därpå hällde mor på varm mjölk. Sedan väntade man en stund innan man skred till verket.
När mjölken börjat lösa upp vetebrödet något tog man sig an semlan med sked. Det var mandelmassan man var ute efter. Vetebullar åt man ändå då och då. Vad jag kan minnas var det en riktig fest. Man hade gått flera dagar i väntan på DEN RÄTTA DAGEN. Denna väntan gjorde det extra spännande. 
Senare i livet blev det dags för kräftskivor. Även kräftorna hade sin dag. Kräftpremiären var fest. Den hade man också väntat på med spänning. Nu är mycket av detta borta. Semlor äter man redan efter jul, kräftor när som helst och julskinkan har blivit påskskinka. Den spänning man byggde upp i väntan på något saknas i dag. Magin har flytt sin kos.