Ur gamla tidningar

Ur Gefleborgs Läns Tidning den 18/1 1861

Enköping. En snickaregesäll, S Stenman, som deltagit i släckningsarbetet wid eldsvådan den 6 dennes, begaf sig på aftonen jemte sin far till dennes hemwist, ¼ mil utom staden, men kände sig trött af wadandet i den djupa snön och satte sig ned för att hwila, under det att fadren fortsatte wägen. Morgonen derpå anträffades Stenman liggande död i snön.

Ur Wimmerby Weckotidning den 8/2 1861

Enköping. Natten mellan den 15 och 16 dennes uppskrämdes stadens innevånare af ett eldsken så starkt, att mången trodde det gällde några af de strax norr om staden belägna ladorna. Skenet härrörde dock från den ungefär 1 mil från staden belägne Wånsjö qwarn, hwilken totalt nedbrann jemte en strax inwid belägen enbladig såg. Qwarnen, en bland de betydligare på orten, med 6 par stenar, hade ett särdeles förmånligt läge wid Wånsjö bro, tätt inwid stora landswägen mellan Långtora och Wånsjö gästgifwaregårdar. Egaren: f. d. riksdagsmannen Anders Anderssoon i Thorstuna socken, gjorde derjemte en betydande förlust i magasiner och spannmål. Huru elden uppkommit,är ej ännu bekant. Det troligaste är, att något af stenparen ”gått hett”, som det heter.

Ur Strengnäs Tidning den 19/1 1856

Enligt Nerikes nya allehanda skall äfwen Enköping nu ha sig en egen tidning. Utgivaren skolläraren Padan förklarar i sin anmälan , att det warit stark fråga om att kalla tidningen Kål-Bladet, Moroten eller Pepparrots-Bladet, men att man slutligen funnit det mindre passande att hwarje wecka sprida kring land och rike en dylik skämtsam anspelning på stadens hufvudnäring, hwarföre man bestämt sig för det allwarsamma namnet: ”Enköpings Weckoblad.” Tidningen, som till sitt omfång är den minsta af alla swenska landsortstidninmgar, kostar i årsprenumration 3 riksdaler riksmynt.

Ur Daglig Allehanda den 15/8 1837

Bland sällsynta exempel af hög ålder i vårt tidehvarv, är en gammal fattig enka i Enköpings stad, hvilken född 1736 uppnår i höst sitt 101 års ålder. Under de 16 sista åren af svaghet sängliggande, vårdas hon af en dotter mellan 70 och 80 år gammal, den modren kallar sin flicka, och kringboende grannar bistå dessa armodets barn med understöd genom allmosor. Vid sin höga ålder äger den gamla gumman alla sinnes- och själsförmögenheter.

Kommentar: Änkan Lisa Jansdotter i Enköping kom dessvärre aldrig att få fira sina 101 år på jorden. I själva verket var hon född 1740 dvs 97 år gammal år 1837. Hon dog 1839 i en ålder av 99 år, vilket även det var, för tiden, en högst anmärkningsvärd ålder.
Dottern som nämns i artikeln hette Maria och var född 1763 och således mellan 70 och 80 år som berättas i tidnings notisen.